söndag 27 november 2011

Tror jag har sårat....

Eller jag tror inte... Jag vet,,, och jag vet det så jävla väl...

Jag har sårat en av de personerna jag verkligen älskar mest i mitt liv....
Och jag fattar inte varför.... Jag bara fattar inte varför...

Det gör ont,,, och det går nog inte ens att jämföra vad d gör för henne...
Vill inte förlora henne... Men vet inte vad jag ska göra... För saker och ting går ju inte göra ogjorda...
Och jag resonerar såhär... Man ska aldrig ångra saker man har gjort,,, man ska ångra det man inte gjorde.... Och i detta läget va det att tänka.... För det gjorde jag verkligen inte...

Snacka om att denna kursen sätter spel i min skalle... Jag utmanar mig sj och jag utmanar allt.... fan....


Jag älskar dig mer än massor Emilie.......




Att jag ens kan våga riskera en vänskap på åtta år,,, för ngt sådant... det e helt sjukt,...
Alla minnen och allt bara svävar förbi.... och tankarna går runt runt runt....

Älskade vän,,, jag ska göra allt för att bli en vän som inte sårar och inte sviker.... Fan säger jag bara....

Denna dagen känns inge bra...
Och jag kan inte tänka på annat än dig... Bara dig....
Fan

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar