Sånt jävla tjat.

Eller hur. Om allt. Hela tiden. Så tjatigt så det finns fan inte. Om ni visste hur mycket jag tänker som så få fattar. Ah bara ens i närheten. EJEjejjjeeeee

en bild eller två

för att kanske liva upp,

Från en skalle till en annan

ja du Elin..nu är det lördagsmorgon och jag är lite schleeeten. Det är alltid lika spännande att prata med dig om livets alla skeden och just nu är nog både du och jag inne i någon slags övergång mellan svart och vitt. Jag kom att tänka på det där med att jag saknar dem ordentliga topparna, som man hade innan mediciner kom på talan..mediciner som stillar med också skjuter på...mediciner som håller jaget i schack och inte tillåter ens personlighet att skena väg.. Neråt vill väl ingen, men jag saknar det galna, det roliga och spontana topparna...Kanske får man offra den delen av sig själv, för att slippa trampa vatten när flygturen är över..?? Men ibland, och verkligen bara ibland...tänker jag, att det hade vart värt att trampa ett helt hav, bara för att få känna höjderna igen..kanske bara en sista gång?! Fast livet handlar ju mycket om balans, och det får man ju verkligen inte om man sätter in och ut mediciner lite på känsla..det finns flera egna erfarenheter som talar strängt emot det..puh! Så hur skall man då hitta sin "natural high" i medicineringen?? Jag tror att det är viktigt med intressen, som du sade en gång. Att hitta något man tycker om och hitta en rutin kring av göra det. Att ta ansvar för något, att folk räknar med att man skall dyka upp. Kanske en målarkurs, teaterklass eller ridlektioner. Ja, vad som helst. Det enda jag vet, är att jag ingenting vet..men man måste gå vilse för att finna nya stigar i skogen..stigar man aldrig förr sett..eller hade funnit, om man inte...just det..går vilse =) Puss och kram älskade Elin, och tack för att jag fick gästblogga <3 Michaela Förne

Tror jag har haft en av de bästa dagarna i mitt liv!

Var hos min syster i Gbg och firade nyåret. Och det va verkligen fyllt av kärlek. Och systerkärlek på hög nivå. Det va så sjukt jävla vacker så jag kan inte ens förklara. Jag måste bara säga att jag älskar henne mest ! Hon är fantastik människa den där Sofia, som är min min alldeles egna syster. Jag är så otroligt lycklig i kroppen. Att vi har den relationen som vi har :) Hon och jag ska ta över världen tillsammans :)

Diagnoser.

Blir så sjukt jävla less av att läsa bloggar, som bara snackar så jävla mycket skit. Tror att T ex ADHD bara handlar om att vara rastlös, ha mycket tankar och massa idéer. Jo men tjena. Ta mig härifrån. Ja jag vet inte ens vad jag ska säga om skiten.. Det gör mig bara så jävla trött på mänskligheten. Jo men varför inte, sätt ADHD på alla bloggare, så kanske man får tyst på dem någon jävla gång.. Sätt dem på ADHD-skola, så fattar de nog förr eller senare att de inte har det. Eller sätt alla på medicin, så kommer de bara bli helt galna för de inte har det och bli fel medicinerade. :) MMM. Ne det e inte ens vettigt att skriva om det, så jaaa jag e väl lika dum jag som ens lägger min energi på att läsa skiten och sen ens orka skriva här... Yes så säger vi !

När ångesten tar över.

Seriöst, en sådan liten grej kan ta över min hjärna helt.. Bara mosa ner den och förstöra hela dagar. Jag orkar verkligen inte, trodde faktiskt jag hade verktygen att hantera det. Men så fel man kan ha. Orden vill knappt komma ut ur munnen och allting bara flaxar runt inne i skallen. Känns som det inte ens är jag själv som styr det min kropp gör. Känner mig så sjukt liten när väl ångesten tar vid. Helt handlingsförlamad och vidrigt påmind om den jag "var". Senaste dagarna har min hjärna, och även mitt hjärta jobbat så mkt att det knappt går att registrera vad som händer och inte. Då tar min osäkra sida vid, och det känns nästan som det inte finns någon återvändo till det bra. Ändå så vet jag att det kan vara över i morgon, men det behöver inte vara det. Den som aldrig känt denna känslan kan också ha svårt att förstå vad det innebär, denna fruktansvärda känsla av förtvivlan och hopplöshet. Detta irr i huvudet och det som skär så i hjärtat. Att känna sig så misslyckad eller ja det kanske är fel ord att använda men kan liksom inte sätta rätt ord på det heller. Osäker kanske. Rädd. Liten. Att också känna denna tomhet och skam, skam för ngt man inte vet existerar iaf inte längre. Rädslan för allt som har funnits. Och allt som kan och inte kan hända. Reflexen är att gråta, skrika, kräkas och bara lägga sig ner och släppa allt. Kanske handlar det om att förlora kontrollen, och allt som man inte har kontroll över är man lite extra rädd för. Men har detta med det förflutna att göra eller är det så för fler, utan det där i det förflutna. Mitt behov av trygghet och närhet har blivit enormt. Det har blivit något av det viktigaste i mitt liv. För utan min trygghet och säkerhet. Vågar jag ingenting. Jag rasar helt och hållet. Vill inte äta. Vill inte skratta. Vill bara vara där i att vara i det som egentligen gör så fruktansvärt ont. Är det verkligen bra? Hur ska jag någonsin ha kontroll över mitt liv, när jag återigen ramlar ner och ligger på botten och krälar. Hur ? Känns som den senaste tiden bara är helt dimmig, kommer knappt ihåg vad jag gjort. Och en känsla av att jag är påväg att tappa fotfästet. Hela kroppen verkligen skriker.. Vad kan jag göra, när jag inte kan läsa signalerna, jag förstår inte vad det är jag vill egentligen när min hjärna gör såhär. Jag har verkligen ingen aning, förutom att tryggheten är så otroligt viktigt. Och det krävs verkligen så oerhört lite för att rubba den. Men nu är det i vilket fall som helst gjort. Skallen bankar och gör ont, kanske behöver den vätska. Eller kanske bara en paus.

Rubriken,,, e den viktig?

Blev påmind om gamla minnen,, som jag har tagit som negativa det senaste månaderna... Men kom precis fram till att det e ju sådant som man ska ha kvar,, och negativt,, nej det är de inte.. Allt annat än negativa... Kanske va det som gjorde det negativt var att jag förlorade en av dem som stod mig absolut närmst.. Men ingenting är försent för att ändra. Förlorat? Har jag verkligen förlorat. Ne jag tror inte det,, bara lagt det på en annan nivå. Eller på paus för ett tag. Det har hänt mycket. Både positivt och negativt... Människor kommer och går...

Jaha,, värst va de har ändrat här då.. Får se om jag ens vet hur man skriver ett inlägg... Nu sitter jag här med henna,, både i hår och ögonbryn... Man måste ju testa ngt nytt.. kanske blir tokfräckt med röda ögonbryn... vem vet... värt ett försök.. Annars e jag väldigt förvirrad... Vet inte riktigt vad som e upp och vad som är ner.. Men det blir la bättre ngn dag.. Ska väl börja skriva listor.. Listor kan vara bra.. Skulle behöva köpa en anteckningsbok,, där jag kan skriva massa listor i... Måste försöka vända livet till det bättre.. Vända allt.. Men nu har jag både en Jack och en Max,,, plus vänner och en underbar familj som säkerligen hjälper mig på traven... Men det e tufft.. Bipolär... ja bipolär. det e mer komplicerat än vad man tror... Vissa kan tänka,,, det är väl bara att jobba bort... Men nej så enkelt är det faktiskt inte. En sjukdom, som är som vilken sjukdom som helst.. då också en kronisk sådan... Det är inget som bara försvinner, snarare något man får lära sig att leva med... Ibland känner jag verkligen att jag inte orkar.. Men ändå så vill jag.. men det finns så mkt som tar emot... Folk får kalla mig vafan de vill.. det skiter jag egentligen blanka fan i... Men ändå finns ju all denna rädsla att bli bedömd.. att vara fel, att vara en som "folk" inte gillar.. Men egentligen bryr jag mig,, eller e det mest för min egen skull jag tänker alla tankar.. Att både vara en tänkare och en känslomänniska på samma gång.. Och allt krockar.. och tankarna blir för många.. så att allt som tänks inte kommer ut.. allt som jag egentligen vill säga stannar oftast ngnstans påvägen.. vilket leder till en massa massa missförstånd.... Jaaa det va det jag hade i min skalle nu

Jag spyr.. Spyr spyr...

På mitt förflutna.. Jag vill bara radera.. Ta bort allt.. Just nu skiter jag i om det har format mig som människa.. För jag vill bara ha bort allt..
Bättre att inte ha ngn historia alls än att ha denna..
Fan.. FAN.. Blir äcklad.


Men ah vesst, alltid lätt att vara efterklok.. Eller att vara klok när man inte suttit i skiten själv...
Finns så mkt som gör mig förbannad.. Än mer förbannad,, att det är så jävla svårt att förklara... Önskar bara alla kunde få det på papper,,, såhär va det.. Och ja,, ne inget som e förskönat utan bara ren fakta.. Men jag kan fan inte återberätta det.. Det blir bara fel. Eller vafan.. Vill jag ens det. E det intressant? Ja tydligen.. Då det alltid kommer tillbaka och kommer upp i allt man gör

Undra...

Varför man tänker så... Det är väl rätt sjukt egentligen? Eller är det d.
Kan faktiskt vara helt normalt..
Fast ärligt talat skiter jag i vilket. Aå funkar jag iaf. och har alltid gjort. Och så kanske det kommer att förbli vad vet jag.


Men ne inte fan är jag sämre för d

Beskriver min känsla genom att måla :)

Och lägger upp en bild ;)

Kan va dags att uppdatera....

Har börjat ta tag i livet,, vilket känns mer än skönt... Även träffat världens bästa Max.... Vilket också är mer än skönt...
Känns som livet kan vända snart...

Typ lyckligast i hela världen just nu

Ja jag e lycklig till MAX:) Tro mig.. Kan fan inte bli bättre. :) Eller jo klart d kan bli bättre men inte bättre än Max ;)

Kluven...

Vet inte riktigt hur jag ska ställa mig nu...
Eller vad jag ska göra... Eller tänka.. Eller ngt alls...
Förvirrad i mig själv helt enkelt... åååååh... ne det e fan inte bra...

Hmmm...
Tänka tänka tänka... kan man inte bara få sluta tänka....

Kan ingen bara trolla lite?

Snälla och gör det nu,... Hade verkligen behövt det:)
Men men,,, kan man dö av att vänta? Ah då dör jag av att vänta,,, för det finns nog inget som jag hatar lika mkt som det... såresååå

Först va allt...

Så satans bra... Sen vänder det och jag blir sne...
Nerå... jag har inte alls humörsvängningar.... Bläää och fan för detta... Jag går fan och lägger mig istället.. Så ha en bra kväll VAFAN

Braig dag....

Igår vart det en skiiiit dag... Och det blev inget gbg med mami... Men det blev jkpg idag istället :) Och det va sjukt nice... :) lite Ikea,,, och lite andra planeringar i livet... Sen hem till m och p och åt en sjuuuuukt jävla god köttgryta.. Så nu e jag på topp.. Och nya lakan i sängen... Det gillas massor. :)
Planer och planer... Livet känns bra idag..
Ibland ska det väl göra det :) Och jaaa,,, :) idag e en sån dag....



och för er som vill veta så e Torsten KUNG

För er som tänkt färga med henna...

Jag säger bara göööööör det:) D e d absolut bästa valet jag har gjort.... Även om det kanske inte e MIN hårfärg,,, så har håret blivit sååå jävla fint jämfört med vad det har vart... Och ah jag har håår igen... :) Det e friskt och det börjar bli låångt :) Gillart satan.. Nu e det dock sjuk dåligt ljus här hemma så kan inte lägga upp ngn bild... men det kommer komma.. så man verkligen ser alla skiftningar... Ser så levande uuut. :)
Det e fan så gött..


Ahaaa... annars idag,,, tvättar jag och sådär... Imorgon blire att ta bussen till gbg med mamma :) lite kvalitetstid e aldrig fel :)

Oh nooo...

Fan jag vill bara säga,,, kom och ge mig en kram innan jag börjar lipa... För neeeeej,,, fan denna jävla irritation får inte gå över i depp... Kram kram kram kram kram kram...



Men Neeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej.
Jag kan och jag vill

Sist... jag sökte...

Förändring så fann jag den rätt snabbt...
Så nu ett år senare,,, varför ska det vara svårare? Bara nypa tag i kraften och börja kämpa... Och nå dit jag vill... Det e kanske nu det e läge?

Trore... Ah tror fan verkligen det... Och kan inte fortsätta med detta med,,, nästa veckaaa. nästa vecka... Utan det får bli NU liksom...

Den senaste veckan har vart skit... verkligen skit,... Men det kan ju inte fortsätta så,, för då kommer jag inte komma ngn vart...


Egentligen,,, så vet jag ju vad jag vill och egentligen vad jag söker.. Så varför inte bara ta tag i skiten då? Ska det verkligen vara så svårt,, eller är det rädslan för att bli nöjd som hindrar mig... Vågar jag egentligen komma dit? för vad kommer jag då söka,, och vad kommer jag då vara missnöjd med.... Det e ju alltid något.. Eller så ser man till att det blir något...
Men det kanske det är såhär det är att leva med de diagnoser man har...
Kan vara så... Men vafan,,, även om det e svårare så måste det ju gå att fixa oavsett.....
Fortsätter jag såhär... så kommer allt gå åt skogen,,, det vet jag...
Och det vill jag ju inte?!

Har ju ändå en tro,,, och ett hopp... Om att en gång kunna få det jag vill..
Och då kan folk få tro vad de vill... men då handlar det inte om pengar och sån dynga... Visst,,, det måste alla ha för att kunna leva... Men för mig har alltid TRYGGHET,,, vart det viktigaste... Utan den så går jag under... Men nu känner jag själv att jag e påväg att tappa fotfästet... Och tillbaka till min instabila sida... Så nu e det fan ett måste att vända om,, och tänka om... Yes..

Jomenvisst

Så blev jag nöjd... mkt nöjd faktiskt...
Men ngt jag inte e nöjd med e alla dessa jävla drömmar som jag inte längre klarar av att hantera... För jag vet inte vilket som e verklighet och vad som e dröm när jag vaknar på morgonen.. Vet att jag har haft det såhär förut.. men det brukar ju gå över,, men nu tycks det bara bli värre och värre... Det känns liksom inte riktigt ok, att vara rädd för att somna för att man inte vet vad man kommer drömma... Ska ens drömmar hindra en från att sova,, och ska ens drömmar kunna styra ens verklighet?
Eller e det egentligen jag som styr över mina drömmar och drömmer konstigt bara för att bli förvirrad...
jag vet faktiskt inte men det har i vilket fall som helst gått över styr..
Vill ha kontroll över mitt liv,, och även ha kontroll över min sömn...
Tror verkligen jag måste börja aktivera mig,,, både fysiskt och psykiskt...
Men när ska man få tummen ur.? BEhöver liksom en spark i arslet... Typ nuuuu

idag gör jag d...

Yeeees

Känner ni...

Känslan jag har i kroppen? hmm Nja kanske inte...men jag gör det iaf...

Fan... Men ändå e det bra... ja,,, se som så... att de svara e ågren och de röda prickarna e bra.. och det e fan bra... För det e positiva känslor som överväger de dåliga...

Kursen...
Det e fan det bästa beslutet jag tagit i mitt liv tror jag,,, det har plöjt,, och det har förändrat mig. Men det e bra, för nu har jag äntligen hittat orsaken... Och det ser jag som ngt bra även om det e tufft...

OOOOOOOH,,, en mkt nära vän till mig kommer snart att fööööda... Och det gör mig lycklig,,, sjukt lycklig,. att see dig mååå som du gör:) Jag kan bara önska dig all lycka i hela världen... för det e du värd :) Bästa Jessika i hela världen,,, fan va fin du eeee :)
Glad att du finns i mitt liv :)

Funderar och funderar...

De stunderna när jag väl e vaken....
Dricker nu te,,, och bara är....

Jag är rädd att förlora... Jävligt rädd.. Så funderar på en lösning så att allt kanske blir bra ändå.... Hm,,, men hur.. hur hur hur...
Vi har ju så roligt, vi skrattar tills vi gråter... Men ... Ah men... vad gör vi nu

Plötsligt....

Känns allt annorlunda...
jag blir ist irriterad... men det e kanske tillåtet...
Har vart sjukt trött d senaste dagarna... och är det nu med...
Sen så älskar jag julmust... Bra Påfund d dära....
Imorrn äre kurs som gäller och d e fan så skönt...
Rent hemma d gillar jag också... Sånt göR att jag mår sjukt mkt bättre... Inget stök

Tror jag har sårat....

Eller jag tror inte... Jag vet,,, och jag vet det så jävla väl...

Jag har sårat en av de personerna jag verkligen älskar mest i mitt liv....
Och jag fattar inte varför.... Jag bara fattar inte varför...

Det gör ont,,, och det går nog inte ens att jämföra vad d gör för henne...
Vill inte förlora henne... Men vet inte vad jag ska göra... För saker och ting går ju inte göra ogjorda...
Och jag resonerar såhär... Man ska aldrig ångra saker man har gjort,,, man ska ångra det man inte gjorde.... Och i detta läget va det att tänka.... För det gjorde jag verkligen inte...

Snacka om att denna kursen sätter spel i min skalle... Jag utmanar mig sj och jag utmanar allt.... fan....


Jag älskar dig mer än massor Emilie.......




Att jag ens kan våga riskera en vänskap på åtta år,,, för ngt sådant... det e helt sjukt,...
Alla minnen och allt bara svävar förbi.... och tankarna går runt runt runt....

Älskade vän,,, jag ska göra allt för att bli en vän som inte sårar och inte sviker.... Fan säger jag bara....

Denna dagen känns inge bra...
Och jag kan inte tänka på annat än dig... Bara dig....
Fan

Behöver sooool

Får la ta och dra och sola snart... Behöver verkligen bli lite uppiggande ljus... :)


Har haft fullt upp hela veckan,, och kommer nog ha det hela helgen också.. troligtvis nästa vecka också... Och helg.. shit....
Aja.. så länge jag har denna energin så e det inga problem... bara d inte vänder ....

Fastnat i en tanke.. och den tanken e den samma som den har vart ett tag nu.. dryg satan.. men vad fan ska man göra?! just nu kan jag inte göra ett skit.. mer än att tänka på d....

Käkat lunch med mami...

De va nice... Sen kollat runt lite på stan... det va också nice.. nu sitter jag här... Och vet inte vad jag ska göra.. Dricka kaffe kanske... Det kan nog vara en bra idé.. Så yes I will..

Annars blire nog att åka ut till mamma och pappa ikväll igen... Mkt att göra imorgon...

Badet gjorde...

Inte ngn större nytta,, mer än att jag blev ren då förstås... Nu e jag hungrig som ett djur efter min sjätte kopp kaffe.. så nu blire pasta och köttfärsås.


Och sen bär det väl hem till mami och papi...
Yes yes...

Kom igen motivation....

Badabada....

Nu ska jag ta mig ett bad... tvätta bort alla dumma tankar.... Och försöka bli klok.... Verkar inte som det kommer hända,,, för det står alldeles still i skallen... Vf är det som händer...

Kom igen nu,, vakna upp och ta tag i livet... Så mkt som behövs göras... Gör det dåååå...

Ne tappat lite hopp och tappat lite av allt....

Grym låt av Melissa Horn:
Här blev jag den jag är
Här kommer jag förbli
Här har jag längtat bort
Här har jag känt mig fri
Här har jag blickat framåt
Men ofta tittat ner
Jag är nog inte det du drömmer om
Men jag är det du ser

Jag har blivit vald av andra
Det är min hemlighet
Den ena saknar känsla
Den andra ödmjukhet
Dom hade nåt gemensamt
Jag blundade för det
Jag har alltid hållit hårt
om dom jag inte orkat med

Jag har skrivit mina regler
Ingen fick ändra på dom
Jag tog första bästa vägen ut
När någon bad mig tänka om
Det kanske kommer kännas
Det rår jag inte för
Jag skulle inte ens vara hälften
utan det jag gör

Du har ditt eget facit
för rätt och för fel
Du kanske bär på en massa saker
Jag förstår en liten del
Hade du någon innan
Vill du ha någon sen
Ja, jag vill säga att jag älskar dig
men det är för tidigt än

Jag hade slutat prata
Jag var så van och stänga av
Du frågade vem som förstört mig
Och jag gav dig inget svar

Jag tog allting för givet
Det var något fel på mig
Jag måste varit någon annan
Innan jag kände dig